
Det nya året inleddes med USA:s militära operation mot Venezuela. I kölvattnet efter attacken återupprepade den amerikanske presidenten Förenta staterna till synes förmenta behov att annektera Grönland för landets egen nationella säkerhet. Ett drag som inte bara strider mot de mest grundläggande principer och regler inom folkrätten, utan som förmodligen får både den ryske och den kinesiske presidenterna att jubla och gnugga händerna inför sina egna maktintressen i respektive stats hemisfär. Det är hög tid för oss européer att ta detta militära hot på största allvar, och samtidigt verka för att skicka euroepiska trupper som förstärkning till det grönländska försvaret!
Måndagen den 5 januari intervjuade CNN:s betrodda nyhetsankare Jake Tapper Vita Husets Vice Stabschef för politik, Stephen Miller. Efter mycket retoriskt krumbuktande lyckades Tapper få svar på en mycket enkel fråga: ”Can you rule out that the United States is ever going to try to take Greenland by force?” Efter en del palaver där Miller bestämt förnekade att operationen skulle riktas mot grönlänningarna ställde han en mycket intressant retorisk fråga. Miller sade att: ”The real question is this: By what right has Denmark to assert control over Greenland? What is the basis of their territorial claim? What is their basis of having Greenland as a colony of Denmark?” Sektionen i intervjun om Grönland avslutades med ett självsäkert påstående från Miller om att: ”Obviously, Greenland should be part of the US.”
Det mest slående faktum med Donald Trumps allehanda ”rådgivare” är den fullkomliga ignoransen över hur omvärlden styrs och fungerar samt den totala bristen på fakta och information om de mest grundläggande förhållanden i vår omvärld. Millers ignorans fordrar en lektion i omvärldskunskap och jag ska ta tillfället i akt att informera Miller om för det första Grönland som riksdel inom konungariket Danmark, det danska systemet med Rigsfaellesskabet (Riksgemenskapen reds. anm.) samt för det andra om de mest elementära principerna inom folkrätten som basis för internationell rätt och vad FN-stadgan stipulerar om detta.
För det första om Grönland som en självstyrande, autonom del inom det danska Rigsfaellesskabet. Sedan 1953 är Grönland en del av riksgemenskapen och 1979 beviljades Grönland hjemmestyre (hemstyre, begränsat självstyre) vilket senare utökades kraftigt 2008.
Alltjämt ligger fortfarande utrikes-, försvars- och penningpolitiken hos den danska regeringen. Detta är ett system som grönlänningarna i huvudsak är helt nöjda med, bortsett från vissa separatistiska krafter som verkar för ett självständigt Grönland. Dessa krafter har dock aldrig lyckats nå majoritet i ett inhemskt val, varför man får dra slutsatsen att enigheten med Danmark fortsatt är den allenarådande majoritetsuppfattningen på Grönland. I vart fall är dock grönlänningarna klart emot att deras land skulle ansluta sig till Förenta staterna. Detta till trots att den amerikanska presidentadministrationen redan vid sitt tillträdande i januari 2025 började markera närvaro på världens största ö med direkt osmakliga kampanjer där till och med vicepresidenten JD Vance besökte ön, med ett entourage som ackompanjerades av ett lager med flera hundra röda MAGA-kepsar som man försökte dela ut till grönlänningarna för att det skulle se ut som om de stöttade ett närmande till USA.
Denna aktion kan bäst beskrivas som patetisk och som ett amerikanskt försök att historiskt replikera den ryske fursten Grigorji Potemkin som inför kejsarinnan Katarina II:s resa på Krim 1787 lät sätta upp kulisser föreställande välmående byar, allt för att visa på att han åstadkommit välstånd på den då nyligen erövrade Krimhalvön. MAGA-potemkinkulisser allt för att visa på att grönlänningarna skulle stödja en amerikansk intervention. Så icke!
För det andra om den internationella rättsordning som styr hur stater förhåller sig till varandra: Folkrätten. Tiden ger här inte utrymme för att i detalj diskutera alla aspekter av varför de amerikanska hoten är direkt folkrättsvidriga, men åtminstone kan två mycket viktiga regler nämnas i sammanhanget. Den ena är FN-stadgans mest grundläggande princip, nämligen våldsförbudet i FN-stadgans artikel 2 (4). Den förbjuder stater att använda sig av våld för att lösa tvister, och en kränkning av Grönlands suveränitet skulle direkt strida mot våldsförbudet. Den andra regeln är non-interventionsprincipen som framgår av artikel 2 (4) och 2 (1) FN-stadgan. Denna princip kräver att alla stater är skyldiga att respektera andra staters suveräna likställdhet (suveränitetsprincipen). Detta är anledningen till att de amerikanska hoten mot Grönland är direkt folkrättsvidriga sett ur ett folkrättsligt perspektiv.
För det stackars danska folket som i detta nu har den otacksamma uppgiften att behöva hantera Donald Trumps alla galna utspel, måste Gammeldansken smaka extra bittert när man begrundar det faktum att Danmark är det land i Nato-samarbetet som näst efter USA per capita led högsta militära förluster efter den amerikanska insatsen i Afghanistan och Irak. Så mycket för visad solidaritet gentemot USA – Danke für Nichts!