Etikett: Kriget i Ukraina

Publicerad 16 Juli 2025 kl 19.15

Vi står inför ett hot, vi frihetsälskande folk i Europa. Hotet stavas Ryssland. Det är av den största vikt och betydelse att vi tar detta hot på det största allvar man kan tänka sig. Samtidigt är det viktigt att vi förmår tänka långsiktigt, gärna för hur utvecklingen kan komma att te sig under resten av tjugotalet, trettiotalet och fyrtiotalet fram till och med år 2050. 

Det är ett långt tidsperspektiv. Saken är den att Rysslands aggressionskrig gentemot Ukraina inte kommer att försvinna med en s.k. ”fredsuppgörelse”. Att somliga ignoranta och okunniga amerikanska politiker tror att man kan blidka ryssarna med att genom en förhandling köpslå med Ukraina som insats, det betecknar jag mer som en villfarelse än något annat. 

Den som kan sin historia vet att detta oundvikligen kommer att sluta som med Minsk I och Minsk II avtalen, samt ge ryssarna den respit de behöver för att kraftsamla och bygga upp sina styrkor på nytt.

Tanken på att som motprestation lyfta sanktionerna om ryssarna går med på en fredsuppgörelse som innebär att de får behålla ockuperad ukrainsk mark, det är i min värld en motbjudande och närmast vidrig idé. 

Det är ur ett strategiskt perspektiv bättre för oss att bidra till att nöta ner Ryssland och dess militära förmåga nu, än att skjuta detta på framtiden. Vi kan se saken som en långsiktig investering i vår egen kollektiva försvarsberedskap, om inte annat.

Skulle Ryssland lyckas med sina ambitioner i Ukraina måste vi förbereda oss på att Europa kan stå näst på tur. Vi svenskar måste vara beredda på att bidra militärt till försvaret av Polen, Finland och de baltiska staterna, inom ramen för samarbetet i NATO. Tanken är närmast hisnande och får luften att dallra – tanken på att den begynnande världsbranden skulle komma att sveda även våra knutar. Vikten i detta måste inpräntas i hela den svenska befolkningen. Det är allvar nu, och detta allvar är i allra högsta grad på riktigt.

För att citera Prins Wilhelm i boken ”Fritt Land” från det värsta krigsåret 1941, så kan följande andras: ”Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga förnär, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst.”. 

Sammanfattningsvis är det värdet av vår frihet som står på spel. Detta får vi aldrig behandla lättvindigt eller tänka kortsiktigt i termer av mandatperioder. Det är med insikten om betydelsen av vår frihet, en frihet som vi tar alldeles för given, som vi måste lägga upp det försvarspolitiska arbetet framgent. Lägg därtill att vi måste visa respekt för de ukrainska soldater som i detta nu lägger det yttersta offerskapet på frihetens altare – den personliga heroismen.

Av Fredrik Björnsson

Publicerad 16 Juli 2025 kl 18.35

För några veckor sedan löpte det frihandelsavtal ut för den ukrainska handeln med EU, som gällt sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Allt för att EU kommissionen inte förmått undgå påtryckningar från mäktiga europeiska länder och den aggressiva jordbrukslobbyn i Bryssel. Det kan enbart benämnas som ett svek.

De återinförda tullarna mot Ukraina riskerar att allvarligt drabba landets tillväxt och ekonomi. För ett land som är beroende av livsmedelsexport är detta ingen liten sak. Enligt Ukrainian Center for Economic Strategy riskerar detta att sänka Ukrainas tillväxt från 2,7 till 0,9 procent. Detta samtidigt när krigets utgång hänger på att exportintäkterna kan säkras, så att den ukrainska staten kan finansiera kriget.

Det bör även noteras i sammanhanget att handel i krigstid är ett viktigt vapen under det pågående kriget. Trots att Ukraina i stort saknar en egen flotta, lyckades man med hjälp av innovativ krigföring häva den ryska blockaden i Svarta havet och upprätta en egen fri sjöhandel – en enorm seger och bedrift.

Samtidigt som man från EU:s håll inför handelshinder mot det allierade land som i detta nu försvarar vår frihet, står europeiska politiker och ledare och orerar om att man minsann står på Ukrainas sida. Det är ett hyckleri av närmast historiska mått.

Om vi menar allvar med vårt fortsatta stöd till Ukraina måste tullfriheten återinföras genast, helst också till att omfatta fler varor än enbart livsmedelsexporten. Samtidigt kan andra principiellt viktiga åtgärder vidtas mot angriparen, där bland annat höjda tullar på konstgödsel från Ryssland och Belarus är en sådan principiellt viktig motåtgärd.

I tider präglade av nationell protektionism, handelskrig och indraget bistånd från andra sidan Atlanten utgör detta i själva verket ett gyllene tillfälle för oss européer att visa framfötterna, såväl politiskt som militärt.

Ett första steg i rätt riktning är att vi verkar för att följande tre åtgärder blir verklighet:

För det första måste de autonoma handelsåtgärderna (ATM) som gällde för Ukraina innan den 5 juni återinföras, i väntan på ett nytt långsiktigt frihandelsavtal.

För det andra måste de europeiska länderna enas om ett nytt handelsavtal, under det danska ordförandeskapet i EU:s ministerråd.

Slutligen måste länderna i Europa på ett mer bredare plan fördjupa den ekonomiska integrationen, för att möjliggöra ett framtida ukrainskt medlemskap i EU.

Om vi klarar av denna uppgift kan vi med handling visa att vi förmår skicka det politiska budskapet att vi står vid Ukrainas sida. För solidaritet, för öppenhet och för samarbetets skull! 

Av Fredrik Björnsson