Skribent: Kornelius Persson
I december förra året lämnade alla partigrupper i Europaparlamentet, förutom den extremnationalistiska partigruppen ID och den socialistiska partigruppen GUE/NGL, in varsin resolution om att EU bör fördöma det pågående etniska folkmordet mot den muslimska minoritetsgruppen uigurer i Kina. Istället för att stå upp för uigurerna, valde den socialistiska partigruppen att lämna in en resolution som istället förnekar folkmordet.
Resolutionen löd följande: “Europaparlamentet fördömer desinformationskampanjen om situationen i den uiguriska autonoma regionen Xinjiang i folkrepubliken Kina, vars syfte är att stödja politik präglad av ökad konfrontation med Kina som främjas av den amerikanska regeringen under ledning av Donald Trump”.
“Desinformationskampanjen” i detta fall var USA:s uppmärksammande av det pågående folkmordet mot bland andra uigurer i Kina. Att extremnationalister inte bryr sig om grundläggande mänskliga rättigheter utomlands är kanske inte särskilt förvånande, men när det svenska Vänsterpartiets partigrupp gör det är det mycket anmärkningsvärt.
Vänsterpartiets historia kring stödjandet av kommunistdiktaturer sträcker sig långt bak i tiden. Under de senaste 30 åren har partiet försökt sadla om sin externa kommunikation från ett kommunistiskt parti som vill avskaffa den liberala demokratin, till ett parti som pratar om mänskliga rättigheter och allas lika värde istället. Att då tillhöra en partigrupp som förnekar pågående folkmord, borde vara helt oacceptabelt för alla som säger sig värna mänskliga rättigheter.
Frågan som därför måste ställas är om Vänsterpartiet tror att det går att vara en del av en partigrupp som förnekar folkmord och samtidigt ha något förtroende i mänskliga rättigheter-frågor? Exemplet om Vänsterpartiets partigrupps svek mot uigurer i Kina är bara ett axplock av de ständiga tveksamheterna kring hur Vänsterpartiet historiskt, och i nutid, förhållit sig till diktaturer. För att exemplifiera finansierades Vänsterpartiet av Sovjet under stora delar av 1900-talet, och man kanske kan tro att partiets direkta eller indirekta stöd till diktaturer slutade med Berlinmurens fall, men så är alltså inte fallet.
I ett årsmötesuttalande från 2019 beskrev Vänsterpartiet i Malmö, det konstitutionellt och demokratiskt valda parlamentet i Venezuelas maktövertagande, som en statskupp. Innan dess var Vänsterpartiet i Stockholm 2018 värd för ett evenemang som gick ut på att hylla den kommunistiska diktaturen i Kuba tillsammans med den regimtrogna Svensk-Kubanska föreningen.
När ska dessa ständigt nya inkommande kopplingar och uttalanden få ett stopp? Så länge Vänsterpartiet väljer att vara en del av den socialistiska partigruppen i Europaparlamentet kommer de aldrig bli helt fria från att varken direkt eller indirekt stödja diktaturer samt förneka folkmord. Vänsterpartiet bör genom ett starkt ställningstagande ta avstånd från sin partigrupps resolution i Europaparlamentet och lämna partigruppen helt och hållet, annars kommer man som demokrat aldrig kunna ta Vänsterpartiet på allvar när de pratar om alla människors lika värde och mänskliga rättigheter igen.