Minnesteknik i skolan?

Skribent: Jenny Svantesson

I skolan får elever lära sig att ta hans om sina kroppar och hur de ska leva på bästa sätt men varför nämnes det inget om våra hjärnor? Är inte hjärnan lika viktig som resten av kroppen? Vem skulle inte vilja ha höga betyg? På högskolor och universitet uppmärksammas minnestekniker många gånger i form av olika böcker eller studietips men varför kan det inte även vara så i grundskolorna?

Jenny Svantesson

Stressen i skolorna ökat, vilket som i sin tur ökar den psykiska ohälsan. Kraven på att få bra betyg och prestera bra ökar i de svenska skolorna. Ett sätt att minska dessa krav men samtidigt öka elevernas studieresultat är att lära eleverna minnestekniker. Framförallt en teknik från antiken nämligen Loci-metoden. Loci-metoden är en enkel teknik som går ut på att associera informationen som ska läras in till bilder och koppla det till välbekanta platser som det blir som en promenad.  Genom att införa minnesteknik som en del av lärarutbildningen blir det betydligt enklare för lärare att lära eleverna dessa tekniker.

Den största anledningen till att elever bör lära sig minnestekniker beror på att det är vetenskapligt bevisat att människor som använder synen som sinne tänker mycket bättre i bilder. På så vis kan eleverna både lära sig och ta till sig information mycket snabbare än tidigare med jämfört med de traditionella inlärningssätten.  Genom att visualisera och associera informationen till bilder sätter sig informationen direkt i långtidsminnet. På så viss stannar den inlärda informationen kvar betydligt längre. Det skolorna kan göra för att uppmärksamma minnestekniker är att ha olika temadagar där skolan går igenom olika studietekniker och framförallt minnestekniker till barnen.

Skolorna kan också ha olika föreläsningar som handlar om minnestekniker där eleverna får vara involverade och lära sig. Det är betydligt enklare att göra om länder till olika bilder i geografin än att bara rabbla ländernas namn som sedan glömts bort. Vem har exempelvis fått lära sig att Italien liknar en stövel? Vem har sedan glömt det? Antagligen ingen och detta är ett ytterligare exempel på minnesteknikens effektivitet, har något väl satt sig glömts det inte bort.  

Det har också genomförts olika tester där en grupp fick lära sig minnestekniker och använda dem i 6 månader medan en annan använde de traditionella inlärningssättet. Gruppen som lärde sig minnestekniker hade höjt sina studieresultat med god marginal medan andra gruppen inte hade höjt sig någonting. Människor som tränar sina hjärnor med hjälp av har också lägre risk för framtida hjärtsjukdomar och minnesförluster som exempelvis demens och Alzheimers.

Jag använder minnesteknik efter av en slump hittat en bok och provade metoderna och kände att det gick betydligt enklare att lära sig samtidig som det blev roligare när det gick enklare. Denna bok med dessa tekniker förändrade mitt liv och mitt inlärningssätt totalt. Idag använder jag mig enbart av minnestekniker både i skolan och privatlivet. Jag kan efter att ha lärt mig teknikerna gå och sätta mig på ett prov och veta med gott samvete att det jag har pluggat och lärt mig sitter kvar, vilket som i sin tur minskar stressen och nervositet inför ett prov.

Avslutningsvis bör eleverna få lära sig minnesteknik för att förbättra deras inlärningsförmåga och öka studieresultaten i svensk skola. Minnestekniker kan också minska psykisk ohälsa i skolorna och öka elevernas motivation till att vilja lära sig. Inför minnesteknik i skolan!

Omodern narkotikapolitik skördar liv och kostar pengar

Gästskribent: Melker Torslén

Idag bygger svensk narkotikapolitik på den så kallade nollvisionen, dvs att målet är att ingen ska dö av narkotikamissbruk vilket definitivt kan ses som ett eftersträvansvärt mål. Motiveringen till detta ska vara utifrån FN:s mänskliga rättigheter enligt regeringen. Detta kan dock ses som lite märkligt då SVT flera gånger har rapporterat att  FN-kontoret för mänskliga rättigheter har gett Sverige skarp kritik just för att vi inte möter de mänskliga rättigheterna med vår narkotika politik.

Melker Torslén

Vi brukar betrakta Sverige som ett föregångsland med väldigt progressiv politik. Därför blev jag förvånad över att se hur landet ligger efter i narkotikafrågan”

Flavia Pansieri, biträdande högkommissionär för mänskliga rättigheter.

Men hur illa är det då egentligen? Svaret är att det är värre än ni förmodligen vågar tro. Narkotikadödligheten i Sverige är hela fem gånger högre än i EU som helhet. EU har en dödlighet på 21 personer per 1 miljon invånare och Sverige en dödlighet på 100 personer per miljon. Det är så illa att endast Estland har högre med 103 dödsfall per miljon baserat på en rapport från EU:s narkotikabyrå EMCDDA. Sverige har alltså näst högst narkotikadödlighet i hela EU. 

Vad finns det då för andra tillvägagångssätt när det gäller narkotikapolitik? En potentiell metod är en avkriminalisering av narkotikabruk. Detta innebär att det inte längre är ett brott att bruka narkotika samtidigt som det fortsätter vara ett brott att sälja eller tillverka narkotika.

Detta har två syften. Det ena syftet är att göra det lättare för missbrukare att söka hjälp utan att riskera att bli straffade och på så sätt se till att fler kontaktar sjukvården vid problem. Det andra syftet är att undvika att missbrukare blir uteslutna ur samhället då en prick i registret bl.a. gör det svårare att få jobb, dvs att risken för arbetslöshet och fattigdom ökar markant. Med tanke på att vi vet att en stor orsak till missbruk är fattigdom gör detta det hela till en potentiell ond spiral. Dessutom finns risk att folk vänder sig till brottslighet för att få en inkomst om de inte kan få det lagligt. 

Många menar dock att en avkriminalisering skulle öka antalet missbrukare explosionsartat. Faktum är att om vi tittar på ett land som har genomfört en avkriminalisering så stämmer inte det. Det land som är väldigt känt för denna narkotikapolitik är Portugal där den förväntade explosionen av nya droganvändare aldrig kom efter att narkotikabruket avkriminaliserades.

Vad kan vi då se för effekter av Portugals avkriminalisering? Portugal införde sin avkriminalisering år 2001 och 1999 hade Portugal 369 narkotikarelaterade dödsfall. 17 år senare, alltså 2016, hade de endast 27 narkotikarelaterade dödsfall vilket är en minskning med över 92% enligt en rapport från Mälardalens Högskola. Mellan åren 2000 till 2013 minskade antalet Hiv-infekterade injektionsmissbrukare från 1482 till 78 vilket är en minskning med mer än 94%, vilket tros bero på att fler vågade söka sig till vård och sprututbyten när de inte längre riskerade att bli straffade för det. Dessa siffror gör det väldigt svårt att ignorera avkriminalisering som ett verktyg för att minimera skadeverkningarna som narkotika orsakar.

Sammanfattningsvis kan man säga att svensk narkotikapolitik är ungefär lika progressiv som Saudiarabiens jämställdhetspolitik. Att helt ignorera avkriminalisering som en möjlighet är att spotta människor med missbruksproblem i ansiktet.

Handel, till vilket pris?

Skribent: Carl Sjöbäck

Under senaste tiden har Kina återigen kritiserats för deras antihumanistiska och antidemokratiska ageranden. Kina har under den senaste tiden inte bara förtryckt friheten i Hong Kong och brutit mot tvåsystemsöverenskommelsen, de har också systematiskt fängslat människor i vad man utan problem skulle kunna kalla koncentrationsläger utifrån deras tro, etnicitet och utseende. Och vad är den fria världens respons?

Carl Sjöbäck

Jo, mer handel. Vi fortsätter handla med diktaturer som Kina, Saudiarabien och Ryssland som inte följer de mänskliga rättigheterna. Detta betyder att regimen i dessa länder kan fortsätta med sitt systematiska förtryck utan att få några konsekvenser.

Detta är något som de fria demokratierna borde reagera på. Vi borde inte tillåta Kina som idag är ett av de länderna som inskränker mest de mänskliga rättigheterna vara de land som snart går om USA i ekonomisk kraft. Hur skulle vår värld se ut då? Skulle vi vara tillbaka i 30-talets Europa med antiliberala regimer som långsamt tar över den globala politiska sfären?

För att världens demokratiska samhällen skall överleva och försätta förbättra liv över hela världen behöver vi ha starka ekonomiska stater, unioner och växande ekonomier. Vi borde gå ihop för att sluta handla med diktaturer. Detta är inte något, även om den amerikanska president Donald Trump hade önskat det, något som länder kan göra själv.

Jag är övertygad om att om länder som USA, Tyskland, Japan med flera skulle sluta handla med antidemokratiska länder skulle det kunna göra skillnad. Den åsikten är jag inte ensam om. Den tredje september 2020 rapporterade Dagens Industri om en analys som Bloomberg Economics hade gjort. Den visade på att om länder som USA, Japan, Sydkorea, Tyskland och Frankrike skulle separera sig från Kina skulle deras ekonomiska tillväxt 2030 kunna gå från 4,5% årligen till 1,6% vilket skulle betyda ungefär 35 % i tillväxtsminskning. Detta är i min mening väsentligt för att Kina skall börja demokratiseras och liberaliseras.

En fri marknad utan krav kommer aldrig demokratisera. När diktaturer som Saudiarabien och Kina missbrukar det välståndet och makt en fri marknad ger har de förbrukat den rätten.

Vi kan inte sitta bredvid och se på när människors rättigheter inskränks och deras tyranner badar i lyx. Idéen om att frihandel oavsett krav skulle demokratisera kan vi se tydligt inte har fungerat.För att vår liberala demokrati där människors frihet, rättighet och vilja stärks ska vara lika stark, lika mäktig och lika fri måste vi agera.

Ett land kan aldrig stoppa en tyranni. Endast den liberala världen, önskan av folket och smarta strategier kan stoppa regimer som inte följer de mänskliga rättigheterna.

En ren bensintank för västkustens skull

Skribent Axel Hulthén Sagert

Sol, sommar och semester betyder för många västkustbor att dagarna spenderas till sjöss. I tider av pandemi kan båten tyckas vara ett utmärkt sätt att spendera sommaren, men det alltmer populära båtlivet har inneburit stora påfrestningar på miljön. Boven i det miljödrama som utspelar sig i våra skärgårdar utgörs av de gamla tvåtaktsmotorer av förgasartyp som fortfarande används av många båtägare.

Axel Hulthén Sagert

Enligt Trafikverket uppgår antalet motorer av detta slag i Sverige till ungefär 200 000. Problemet med denna typ av äldre motorer är att de släpper ut närmare 30% av det använda bränslet oförbränt. Bensinen orsakar sedan stora skador på det växt- och djurliv som utgör västkustens attraktiva kustmiljö.

För att sätta stopp för problemet startade Transportstyrelsen i början av sommaren en kampanj för att uppmana svenska båtägare att skrota sina gamla tvåtaktsmotorer. Samtidigt förklarade man att ett förbud av motorerna skulle kunna bli aktuellt om ingen förändring sker. Tanken med detta är givetvis god, men samtidigt måste man förstå att en ny motor kostar så mycket pengar att detta blir en omöjlighet för många båtägare.

Lyckligtvis finns det ett alternativ, för även om vi kanske allra helst hade sett att de gamla tvåtaktsmotorerna helt fasades ut finns det ett sätt att skydda miljön utan att det innebär allt för stora påfrestningar på människors privatekonomi. För att möta efterfrågan på miljövänliga bränslen har det utvecklats bensin med betydligt lägre halt av de skadliga kolväten som utgör en stor del av den “vanlig” bensinen. Det mest kända av dessa bränslen är alkylatbensin som om använd i en tvåtaktsmotor kan reducera utsläppen med upp till 90%. Trots detta använder endast 10% av de som har motorerna detta bränsle, och det är därför uppenbart att något mer behöver göras.

Som jag ser det är dags att införa ett förbud av användandet av “vanlig” bensin i alla tvåtaktsmotorer som bygger på den miljöskadliga tekniken. På detta sätt kommer efterfrågan på de miljövänliga alternativen att öka, vilket i sin tur ger företagen möjligheter att skapa en skalekonomisk produktion. På så sätt kommer priset på den miljöbensin som idag kostar orimligt mycket pengar att sjunka, och fler båtägare får möjlighet att göra miljön en tjänst.

Vinsten för västkustens orter är uppenbar. Genom att skydda vår unika skärgårdsmiljö ökar vi chanserna att västkusten även i framtiden kommer att vara attraktiv och levande med goda möjligheter till turism. Men om detta ska bli verklighet – om även de framtida västkustborna ska få uppleva sköna sommardagar kring kobbar och skär – ja då är det hög tid att vi ser till att de som kör båt gör det med ren bensin i tanken.