Månad: juli 2019

”Luften borde vara fri, både inom- och utomhus. Därför ska rökförbudet på restauranger, barer och uteserveringar avskaffas.”

Detta står på LUF Västs hemsida om distriktets åsikter . Distriktet är emot lagen som röstades igenom av riksdagen den 12 december 2018 som  förbjuder rökning på utvalda offentliga platser. Distriktet är även emot tidigare restriktioner gällande rökningen. Argumentationen emot rökningsförbudet brukar ofta vara att det begränsar individens frihet. Detta argument är ett vanligt liberalt argument men frågan är om det i grunden är liberalt?

Skulle man istället kunna påstå att det i själva verket är liberalt med ett rökningsförbud?

År 2017 beräknade Cancerfonden och Skandia att samhällets kostnader på grund av rökning ligger på runt 31,5 miljarder kronor per år. Kostnaderna innefattar sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och informell sjukvård. Om man tar bort skatteintäkten för tobaksprodukter på ca 11,7 miljarder 2017 kostar landets rökare skattebetalarna ytterligare 19,8 miljarder kronor. Det är inte långt ifrån det vi lägger på polismyndigheten. Om vi också kollar närmre på vad Cancerfonden och Skandias uträkning berättar om sjukvårdkostnader så ligger kostnaden på 9,9 miljarder. Det motsvarar ungefär 14 procent av de 68,5 miljarderna vi skattebetalare fick lägga på hälsovård, sjukvård och social omsorg. 

Argumentet att rökningsförbudet i själva verket kan vara liberalt är ett argument som många glömmer. När många argumenterar ur en liberal synpunkt räknar de aldrig med att din frihet slutar där någon annans börjar. Att lägga till det i ekvationen bidrar till att se rökförbudets potentiella liberala påverkan. 

Enligt Hjärt- och Lungfonden så andas du in endast en fjärdedel av den totala röksumman som din cigarrett släpper ut. Då utsläppet från en cigarrett är så pass stor, så verkar det inte bara rökaren utan också personer i närheten. Därför skulle man kunna argumentera för att ett rökningsförbud i själva verket ökar individens frihet då man minskar andelen rök andra får i sig.

Däremot skulle ett totalförbud mot försäljning av cigaretter inte vara bra för varken individ eller samhälle eftersom det hade bidragit till växande illegal handel men inte nödvändigtvis mindre rökning på allmänna platser. Därför är ett förbud mot rökning på platser eller områden mer effektiv.

Ett rökningsförbud på specifika platser kan bidra till att minska både den direkta och passiva rökningen, då kommer även skattebetalarna belastas mindre för det fria valet att röka. Luften borde vara fri för alla, inte begränsas av rökande personer som med konsumtion påverkar andra människors hälsa, och alla skattebetalares plånbok.

Carl Sjöbäck, skribent

När denna text författas har det gått 14 timmar och 45 minuter sedan den svenska staten ånyo har inkräktat på din personliga frihet. I världsmästerskapet i klåfingrighet hade socialdemokratin tveklöst varit favorittippade att vinna. Trots jantelagen finns det inget, absolut ingenting, som någonsin skulle stoppa storebror staten att internationellt skryta om hur bra det är att leva i Sverige. Det är bra här, missförstå mig inte.

Det är också ofta förbannat tråkigt. 

Nu är riksdagen i farten igen. Med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll(S) i spetsen annekterar de millimeter för millimeter av din privata sfär – en sosse sviker aldrig på denna punkt. Att du inte får köpa sprit innan du har fyllt 20 år (nästan lika många år som det stora nordiska kriget pågick 1700-1721) är sedan gammalt. Nu får du inte heller röka en cancerpinne till din sjukligt överprisade öl på en uteservering. Oavsett hur privat ägd sagda uteservering är. 

Du får nöja dig med att dränka din sorg över hur staten först stjäl dina pengar och sedan förvägrar dig att tjäna en extra kosing genom försäljning av din egen häxblandning, med en ljummen starköl (25 härliga procent moms får du hosta upp på köpet). Bäst att njuta av de gyllene dropparna, för med den nya lagstiftningen hoppas storebror staten att du skall leva längre i detta förmynderiparadis.

Jippi yay, det blir en riktig fest!

Precis som Jimmie Åkesson drömmer jag mig bort till det heliga landet i söder, Danmark (som förövrigt vann det där nordiska kriget). Av helt andra anledningar än landets djupt tragiska flyktingpolitik de senaste decennierna dock. Istället drömmer jag om frispråkigheten, långfingret till statsapparaten och om bartendern som höjde ögonbrynen när jag för några veckor sedan kl. 07:15 bad om en kopp kaffe. Hon hade ingen kaffe, men säkert 100 olika ölsorter och eftersom man tar seden dit man kommer så blev det en kall bärs. Jag och min kompis satt och förundrades över sakernas tillstånd, om hur stor skillnad det ändå är mellan Danmark och Sverige, och som brev på posten tände bartendern en cigarett. Inomhus, mina damer, herrar och icke-binära och vem som annars skulle vara intresserad. Inomhus. En cigarett. Hälsorisk 2.0, helt hundra procent cancerframkallande för prick alla i lokalen. Och vet du? Ingen dog (i alla fall inte på fläcken).        

Ja, cigaretter är dåliga. Man ska vara både blind och döv och ha levt under en sten på 3000 meters djup för att ha missat detta fullkomligt icke-revolutionerande konstaterande. Min mormor, som aldrig har tagit ett bloss av vare sig den ena eller den andra sorten som någon som helst marknad erbjuder (bless her), kunde lika gärna ha kedjerökt. För på den gamla goda tiden (som någon idiot skulle säga) så rökte snart sagt alla varelser som gick upprätt på två ben. Överallt röktes det; i fikarum, på flygplan, i bilen, i affären, på kontoret, you name it.

Sedan jakten på cigaretterna på allvar tog fart för inte alltför länge sedan har också rökarna i princip utrotats. Kampen har varit effektiv och ja, det är bra att vi som grupp röker i mycket mindre utsträckning. Men det finns också tusen andra hälsorisker att bry sig om.

Sluta jaga den stackars ensamma rökaren som trots all tillgänglig forskning aktivt fattat beslutet att livet inte bara ska levas, det ska också njutas.

Snälla rara Rosenbad, låt krögaren bestämma över sin egen uteservering! Måhända att vi på grund av den svenska folkhälsofascismen lever längre än danskarna, men de är enligt statistiken lyckligare. Kanske för att statens klåfingriga händer inte gräver lika djupt i gemene folks företagande och privatliv? Det tål att tänkas på! 

Cecilia Baggesen Gyllunger, gästskribent