Gästskribenter: Helia Roofpanah och Jonathan Lilja
Islamiska regimen i Iran är inget nytt. Det var 1979 som den islamiska regimen tog över makten i Iran genom en statskupp och sedan dess har de förtryckt, torterat och mördat tusentals oskyldiga människor. Iranska medborgare har flera gånger demonstrerat och uttryckt sitt missnöje med regimen. Trots det har den islamiska regimen fortsatt göra livet svårare för kvinnor, politiska aktivister och andra iranier som önskat frihet för sig själva och sitt land. Än finns det dock hopp för att det iranska folket ska få leva i frihet. Tusentals demonstranter har den senaste tiden trotsat regimen och riskerat sina liv för ett friare Iran. Sverige måste stå upp för frihetskämparna och bidra till mänskliga rättigheter i Iran genom att ta ett hårdare tag mot ledarna av den islamiska regimen.
Ekonomin har förvärrats i Iran på grund av sanktionerna som riktats mot landet. I november 2019 dubblades bensinpriserna i Iran. Regimen påstår att en höjning av bensinpriserna är en strategi för en förbättrad ekonomi. Iranier från alla olika landsdelar, från städer och landsbygd, gick ut och protesterade för sina rättigheter i Iran. Under demonstrationerna, som påbörjades p.g.a. missnöje med bensinpriserna, klagade befolkningen snart även på andra problem som iranier upplever. Iranier var trötta på korruption och dålig ekonomi och krävde ett bättre resultat, en förändring i ekonomin och fler rättigheter. Det dröjde inte länge för islamiska regimen att besvara demonstrationer med våld. Folket förlorade tillgång till internet. Sociala medier som tidigare användes för att sprida information gick inte längre att användas i Iran. Omvärlden skrek.
Runtom hela världen gick folk ut på gatorna och visade sitt missnöje. “Death to Khamenei” hördes runt hela världen från iranier som var oroliga för sina älskade. Amnesty International skrev både under själva demonstrationerna och senare under december, att antalet demonstranter som har mördats är okänt. Antalet offer, som tidigare hade uppskattats till runt 100, höjdes till cirka 1500. Och efter ett tag verkade oroligheterna vara på väg att dö ut. Demonstrationerna tog slut, befolkningen hotades och tystades. Internet kom tillbaka och omvärlden slutade att bry sig om det iranska folkets öde.
Allt hände abrupt. Den 3 januari 2020 dödades Ghasem Soleimani i Irak. Den iranska befolkningen uppmuntrades av Khamenei att ta sig ut på gator för att hela nationen skulle sörja sin “hjälte”. Under Soleimanis begravning omkom runt 50 personer som blev nedtrampade och mer än 100 personer skadades. Regimen skulle hämnas Soleimanis död. Bara några dagar efter Soleimanis död besköts amerikanska militärbaser i Irak med raketer från Iran. Ungefär sex timmar efter raketbeskjutningar kraschade ett ukrainskt civilflygplan efter några sekunder i luften i Tehran. 176 passagerare dog. Världen skrek. Iranier återkom till sorg. De gick ut på gatorna igen. Demonstranter mördades.
Den islamiska regimens hemskheter skulle ta flera sidor, flera böcker och hundratals artiklar att beskriva helt. Men en sak är tydlig, Iran styrs av en totalitär diktator och Sverige ska göra allt för att motverka diktaturer. Sverige ska inte vara neutrala eller tysta. Sverige ska inte vara avvaktande mot diktatorn. Sverige, som är ett av världens mest demokratiska länder, måste visa sitt missnöje och handla därefter. Sverige och EU måste omedelbart införa hårdare sanktioner mot regimen och de som förtrycker. Sverige måste sätta krav på regimen och vara tydliga med vårt missnöje.
